Nu är vi uppe i norrbotten igen, andra veckan på en månad. Det blir många mil i bilen med hundar och ungar.
Men nu är vi här och njuter av att ta hand om skog och hus och kolla av markerna. Vi har satt upp en åtelkamera vid en saltsten för att se om björnen syns till. Vi fångade honom på bild inför förra jakten då han hade fällt en älg som han åt på. Det är en enorm hane som vi jagat flera gånger förra året utan att han blivit fälld. Vi är tyvärr för få jägare som är intresserade av att skjuta björn i laget, men vi hoppas få ihop tillräckligt med folk och hundar till denna säsongen. Vi har mycket björn i markerna och de kommer allt närmare bebyggelse, barnen i byn har skrämts flera gånger.
Salt är något som går åt. Under vintern har våra 5 saltstenar tagit slut så vi har satt upp nya på alla platser. Det är helt nertrampat runt stammarna så nog är det populärt.
Det är så härligt här uppe nu, midnattssolen gör att man aldrig kommer i säng i tid, dygnet suddas ut och man råkar ringa folk mitt i natten! Solen vänder uppåt igen efter att ha studsat på horisonten och halva himlen är en färgexplosion. Synd bara att kameran pajat......
