Vår kära Alaska finns inte hos oss mer. Efter ett fult benbrott i lårbenet konstaterades det att Alaska hade skelettcancer och troligtvis inte levt längre än till jul. Vi valde därför att ta bort honom direkt på djursjukhuset för att sedan hämta hem honom och begrava honom hemma. Han var glad och positiv in i det sista, en riktig kämpe!
Micael skriver:
"Tack kära Alaska! Du lärde mej massor om älgjakt, du såg även till att jag fick vara med om att uppnå alla mina jaktdrömmar. Allt som man kan fantisera och drömma om som älgjägare blev nästan självklart när vi var tillsammans i skogen. Du var den hunden som man alltid kommer att jämföra alla andra hundar med och ytterst få kommer att nå samma höjder som du. Jag är ändå så glad att jag fick rå om dej de här 5 åren. Kommer sakna stunderna när vi sov tillsammans under en gran utmattade efter en riktig tuff jaktdag. Min allra bästa jaktkamrat, lille prinsen, du fattas mig!"
Micael skriver:
Jag lider med er, min gamla gråhundstik fick en hjärnblödning, så fick ta bort henne nu i april, usch vilken hemsk dag det var.
SvaraRaderaJa, det blir bara svart ett tag, men vi har ju som tur var fler hundar att skingra tankarna med.
RaderaJag lider med er. Jag får tårar i ögnen när jag läser detta. Jag har själv fått ta bort ett antal hundar under åren pga olika anledningar och det är liga jobbigt varje gång. Alla hundar har olika personligheter det går inte komma ifrån. Tänker på er.
SvaraRadera